Morfar
Morfar... Ser du mig där du sitter uppe bland molnen? Ser du hur jag förlorat allt hopp? Ser du hur jag kryper, gråter och är förstörd? Är du ibland hos mig, när jag är som mest liten och ensam?
Morfar, vad händer efter döden?
Kommer vi ses igen efter att jag inte finns mer? Kommer du bli besviken om jag kommer till dig tidigare, än vad du hoppats på?
Är Simba hos dig? Är mina fåglar hos dig? Tar du hand om dom? Mår dom bra? Har dom det bättre där uppe, än här nere när dom var sjuka och svaga?
Saknar du mig ibland morfar? Förlåter du mig för att jag aldrig kom och hälsade på? Förlåter du mig för den tiden som vi hade kunnat spendera tillsammans, aldrig blev av?
Förlåter du mig för att jag lät vår tid spillas ut i sanden?
Jag minns att du nästan köpte en häst till mig. Jag önskar att du hade gjort det. Den hästen hade blivit det enda jag skulle haft från dig. Minns du att du nästan köpte mig en moppe? Den moppen hade jag aldrig kunnat sälja.
Morfar... Jag spelar min symfoni helt fel.. Jag spelar tills mina fingrar blöder.. Morfar, jag är så förlorad... Du försvann när jag behövde dig som mest...
Förlåter du mig för alla gånger jag aldrig hörde av mig?
Saknar du mig ibland, där uppe bland molnen? Jag saknar dig också.
Vi ses snart morfar. Jag älskar dig.
Kommentarer
Trackback
