Jag vet att den enda som jag hjälpa mig, är jag själv. Jag vet det så väl, men jag tänker inte. Jag har gett upp, jag är leds. Jag ser ingen framtid, kan knappt se framåt en timme från nu. Jag kommer inte upp ur det här jävla hålet. Alla läkare får göra alla beslut åt mig, för att jag inte kan vara engagerad. Jag är trött på att gråta, jag är så trött på att krypa fram... Jag har kämpat så jävla länge och tänker inte göra det mer. För som jag sa, jag har gett upp. Jag har mått dåligt så jävla länge, så jag orkar inte mer.